Kategori: Ord i tiden

För första gången är så nationaldagen en helgdag och förvirringen är stor kring hur vi nu ska hantera denna nya företeelse. Ska vi bli som norrmän nu? Eller finns det andra förebilder? Den 6 juni har sedan 1916 varit ”Svenska flaggans dag” till minne av Gustav Vasas val till Sveriges konung 1523 och för antagandet av 1809 års författning. Men nu är dagen alltså uppgraderad till helgdag. Priset betalades av Annandag pingst, som numer är en vanlig enkel vardag.

(juni 2005)

Under våren har ett nytt begrepp hörts i Sverige. Det handlar om ett apatiskt tillstånd som ett antal asylsökande barn hamnat i. Ett tillstånd som fått namnet uppgivenhetssyndrom. Läkarna och forskarna verkar inte kunna finna någon enkel förklaring och inget blir hellre enklare av att detta verkar vara ett syndrom som framförallt drabbat flyktingbarn i Sverige. Dessutom tyckts i synnerhet barn från forna Sovjetunionen och före detta Jugoslavien ha drabbats. Över 400 kända fall har dokumenterats.

På det politiska planet har debatten tidvis gått hög om hur man ska behandla dessa barn. Förslag har väckts om att ge barnen och deras familjer uppehållstillstånd, men förslaget röstades ner i Riksdagen.Ett antal studier pågår i alla fall och förhoppningen är att man ska kunna finna en lösning och en behandling som fungerar.

(maj 2005)

I Göteborg är temat för vetenskapsfestivalen ”fysik och design”.
Överallt smyger sig ordet in. Designåret till ära.

Plötsligt inser vi att allt är design – om inte annat så dålig design.

(april 2005)

Ordet på allas läppar nu i mars är feministparti. Ska det bli ett sådant? Och vad betyder det i så fall för svensk politik?

Kvinnodagen bjöd på ett antiklimax: Ingen Gudrun Schyman presenterade något nytt parti. Istället lanserade Marita Ulvskog, socialdemokraternas partisekreterare, en kvinnolista med namnet Feministas och tog därigenom initiativet.

Den fjärde april lanserade Schyman och ett antal andra feminister det alla väntat på: Feministiskt Initiativ F! 
Som uttalat fi leder tankarna till ”den lede” dito.

(mars 2005)

Detta japanska ord (som betyder ”hamnvåg”) tog sig in i vår vokabulär genom den fruktansvärda katastrof som drbbade Indiska Oceanen den 26 december 2004 och som dödade över 280 000 människor. 

Enligt Nationalencyklopedin är tsunami ”en långvågig havsvåg eller flodvåg som orsakas av havsbottnens vertikala rörelser i samband med jordbävningar, vulkanutbrott eller jordskred…På djupt vatten är förhållandet mellan våghöjd och våglängd så liten att vågen passerar obemärkt. Nära kusten bromsar emellertid vågen upp och tornar samtidigt upp sig…” 

(januari/februari 2005)

Blogg kommer från engelskans blog som i sig är en är en förkortning av ”weblog”. Webloggen är en slags dagbok eller dagboksliknande kommentar som publiceras på nätet.

Bloggarna utmärks av att de uppdateras ofta och i sin utformning i regel är enkla textkommentarer utan tjusig layout, bilder eller illustrationer.

I många delar av landet råder det bostadsbrist, främst i storstadsregionerna. Två nya undersökningar slår nu fast att det i kampen mot bostadsbrist inte är en så dum idé att bygga stora exklusiva lägenheter, som kritikerna har hävdat. Förklaringen ligger i att de tjusiga nyproduktionerna sätter igång flyttkedjor, som i senare led frigör en billig etta för den som efterfrågar det.

Konsultföretaget Temaplans nya undersökning av konsekvenserna av nyproduktion i Stockholmsregionen visar att varje nyproducerad lägenhet i genomsnitt gav 4,2 hushåll en ny bostad, varav 1,2 var nya på bostadsmarknaden. Undersökningen visar också, enligt SvD den 3/10, att flyttkedjorna ökar proportionellt i förhållande till boendekostnaden per kvadratmeter. En nybyggd central 5:a eller 6:a ger nästan åtta hushåll en ny bostad, en nybyggd 1:a i en förort ger bara drygt två hushåll en ny bostad.
Frågan är väl om inte bostadsbyggarna kan göra både och – bygga både stort och smått. Ju fler flyttkedjor desto bättre. (oktober/november 2004)

”Här planeras ‘statskuppen'” kunde man läsa i Expressen i slutet av augusti. Hemma hos centerns Maud Olofsson i Högfors skulle de borgerliga partiledarna under ett dygn smida hemliga planer. Inte nog med ränksmideri, man skulle dessutom plocka svamp, vandra i skogen och bada i badtunnan.

Mediedrevet for norrut och politikerna poserade glatt i vardagskläder och såg alldeles särskilt vanliga ut. Detta var konspirationen. Som ett kompisgäng på klassåterträff. Nuskulle Göran få, där han satt djupt intrasslad i budgetförhandlingarnas oenighet. 

Det blev inget dopp i tunnan – kanske vågade man inte riskera en nakenchock (se tidigare månadens ord) – men som symbol gjorde den ändå nytta. (september 2004)

okusåpan är borta. Länge leve dokusåpan. Då ord blir utnötta uppfinner vi nya eufemismer (mer passande, nyare eller mindre stötande termer). Då dokusåpan blev utnött och dumförklarad – eller var det nu var som hände – så fanns lyckligtvis ett engelsk begrepp att ta till. Och plötsligt vågar man återigen tala om vad man tittar på på teve. (juni/juli 2004)

Redan i november 2003 uttalade Göran Persson i Ekot att han var orolig för social turism: ”Fri rörlighet för arbetskraft vill vi ha, men inte social turism. Där får vi inte vara naiva”, sa Persson då.Bakgrunden var att Berit Rollén, som utrett frågan, hävdade att det skulle räcka att arbeta tio timmar i veckan för att fullt ut kunna utnyttja alla sociala förmåner och sjukvård i Sverige. Hon sa bland annat att företag skull kunna sälja ”gruppresor in i det svenska asylsystemet”.

Laila Freivalds, vår utrikesminister, var starkt kritisk till detta och sa i slutet av mars 2004 i en intervju med TT: ”Jag vägrar att tolka det [uttrycket social turism], det är för mig ett obegripligt uttryck och har ingen relevans i den situation vi har i samband med utvidgningen”, i en intervju med TT. Nu är det nya EU här. Och nu har diskussionen tystnat. (april/maj 2004)

Detta ord sägs har uppfunnits av den danska psykologen Bent Hougaard. Med begrepppet menar han följande: ”Curlingföräldrar är stressade välutbildade människor vars barn ska vara succéprojekt. Om något hinder dyker upp så ska det väck”.

Föräldrarna gör allt för sina barn till vilket pris som helst annars känner de säg som misslyckade. Curlingföräldrarna sopar isen framför sina barn. Minsta motstånd måste bort. Föräldrar skjutsar sina barn till och från skolan och alla utvecklande aktiviteter. Föräldrarna låter barnen bestämma allt. Resultatet blir, menar Bent Hougaard, barn som hela tiden står i centrum och totalt tappar respekten för vuxna människor. Barn som blir mer eller mindre odrägliga för alla i dess närhet (februari/mars 2004).

Under den gångna hösten avled en av den svenska sportjournalistikens stora språkkonstnärer, Bengt Grive. Grive var en av Sveriges televisions stora namn och gjorde sig bland annat känd för sin uppfinningsrikedom i att beskriva färg och utseende på konståkningsåkarnas dräkter. Ett klassiskt ord i det sammanhanget är blåbärsrisgrönt, som enligt egen utsago egentligen var hustruns benämning på en skir grön färgnyans. Även mörkvitt är en Grive-skapelse och illustrerade en dräkt, som kommentatorn uppfattade som solkig. Bengt Grive gjorde sig också känd som en sparsmakad kommentator av tennis.  Bengt Grive fick pris av Svenska akademin för sitt språkliga handlag. Han blev 82 år gammal (januari 2004)

”Farmens finalfest urartade i ett våldsamt slagsmål. Segraren Veronika Larsson och Lena Halldin gick till attack mot Jan O Janssons organ. Målet var att slå honom på penisen.”

Nej, vi har inte hittat på raderna ovan. De är hämtade från Aftonbladet i slutet av november. Återigen har kvällstidningarna hittat en tv-kändis, som passar perfekt på löpsedeln. Förutom löpsedlar med Farmen-Åke, Robinson-Britta och Big Brother-Ulla, som är bra och säljande löpsedelsnamn på grund av sin medverkan i olika såpor (ja, nu heter väl ingen just som ovan, men ni förstår logiken) kunde man denna höst lägga till ytterligare en ingrediens. Ett säljande ord. För det måste väl vara full pott om en såpaperson – som enligt löpsedelslogik är värd uppmärksamhet i sig – dessutom kan förknippas med något så blickdragande som ordet n a k e n? (december 2003).

Kvällstidningarnas löpsedelsmakare är alltsom oftast duktiga på att hitta signalord som läsaren reagerar på. Och eftersom kvällstidningar i större utsträckning än andra tidningar säljer på sina löpsedlar är en lyckad löpsedel en som får svenska folket att också köpa tidningen. Ibland är de som gör löpsedlar så kreativa att de till och med hittar på egna ord. Målet verkar vara att bilda ett nytt ord av två säljande signalord. Då blir ordet nämligen dubbelt så bra, verkar man resonera. Nakenchock är en sådan nyskapelse. Nyheten som dolde sig bakom löpsedeln handlade om sångruppen Afro-Dites val av scenkläder på Melodifestivalen 2002. Få reagerade nog nämnvärt på de omskrivna scenkläderna. Fler kommer säkert att minnas det nya ordet. Hur försäljningssiffrorna såg ut för det aktuella tidningsnumret förtäljer dock inte historien.

Läs också den svenska sajten The official home of the Nakenchock, om andra nakenchocker i kvällstidningarna (november 2003).